Så går en cystoskopi till vid undersökning av urinblåsan

Cystoskopi är en undersökning som används för att undersöka urinröret och urinblåsan med hjälp av ett särskilt optiskt instrument. Undersökningen kan vara aktuell vid exempelvis blod i urinen, återkommande urinvägsinfektioner eller besvär med att kissa. Genom att föra in ett cystoskop via urinröret kan läkaren undersöka urinvägarnas insida och upptäcka förändringar som kan förklara patientens symtom. Själva undersökningen tar vanligtvis bara några minuter och genomförs med lokalbedövning. För den som ska genomgå en cystoskopi kan det vara värdefullt att känna till hur undersökningen går till, vilka förberedelser som behövs och vad som är normalt att uppleva efteråt.

När behövs en cystoskopi för att undersöka urinvägarna?

Vid UroCare i Tumba genomförs cystoskopi för att utreda olika typer av besvär från urinröret och urinblåsan. Det kan exempelvis bli aktuellt när du måste genomgå en cystoskopi på grund av blod i urinen eller uttalade vattenkastningsbesvär. Undersökningen gör det möjligt för läkaren att se urinrörets och urinblåsans insida och bedöma om det finns förändringar som kan förklara symtomen.

En vanlig anledning till att cystoskopi genomförs är att patienten har upptäckt blod i urinen. Blod i urinen kan ha olika orsaker och behöver ibland undersökas närmare för att utesluta sjukdomar i urinvägarna. Genom att undersöka urinblåsan med ett cystoskop kan läkaren upptäcka förändringar som annars kan vara svåra att identifiera.

Cystoskopi kan även användas när en person har svårt att tömma urinblåsan eller upplever andra problem vid vattenkastning. Det kan exempelvis handla om att urinstrålen är svag, att det tar tid att komma igång med att kissa eller att det finns en känsla av att urinblåsan inte töms ordentligt. Sådana besvär kan ha flera bakomliggande orsaker som behöver utredas.

En annan anledning till undersökningen är återkommande urinvägsinfektioner. När infektionerna kommer tillbaka kan det i vissa fall finnas behov av att undersöka om det finns förändringar i urinvägarna som bidrar till problemen. Cystoskopi kan då vara en del av den urologiska utredningen.

Undersökningen används också vid andra symtom, exempelvis smärta vid vattenkastning, urinläckage eller täta urinträngningar. Genom att kombinera patientens beskrivning av besvären med en undersökning av urinvägarna kan läkaren få mer information om vad som kan ligga bakom symtomen.

Hos män kan cystoskopi även användas för att undersöka om en förstorad prostata har orsakat en förträngning som påverkar urinflödet. Genom att undersöka urinröret och området kring blåshalsen kan läkaren bedöma om det finns förändringar som försvårar vattenkastningen.

Att en patient behöver genomgå en cystoskopi betyder inte automatiskt att det finns en allvarlig sjukdom. Undersökningen används för att ta reda på om det finns någon bakomliggande förändring och för att skapa ett bättre underlag för fortsatt bedömning och eventuell behandling.

Så genomförs en cystoskopi steg för steg

En cystoskopi genomförs med hjälp av ett cystoskop, ett optiskt instrument som förs in genom urinröret och vidare upp till urinblåsan. Instrumentet gör det möjligt för läkaren att undersöka urinvägarnas insida. Genom att studera slemhinnan och urinvägarnas utformning kan läkaren identifiera eventuella förändringar.

Inför undersökningen får patienten oftast lämna ett urinprov. Därefter rengörs urinrörsmynningen och området omkring noggrant med steril teknik. Som en del av förberedelserna används även en bedövande gel i urinröret för att minska obehaget när cystoskopet förs in.

Hur patienten placeras under undersökningen beror på kön och de praktiska förutsättningarna. Hos UroCare ligger manliga patienter vanligtvis på rygg, medan kvinnliga patienter undersöks i en gynekologisk undersökningsstol. Läkaren genomför undersökningen, ofta med hjälp av en sjuksköterska.

När förberedelserna är klara förs cystoskopet långsamt in genom urinröret. Instrumentet förs vidare till urinblåsan så att läkaren kan undersöka de aktuella områdena. Under undersökningen är det möjligt att se förändringar i urinröret, blåshalsen och urinblåsan.

Själva cystoskopin tar vanligtvis omkring fem minuter. Den totala tiden för besöket är däremot längre eftersom både förberedelser och samtal före och efter undersökningen ingår. Hos UroCare kan patienten räkna med att hela besöket tar ungefär en halvtimme.

Många patienter funderar över om undersökningen kommer att göra ont. Enligt UroCare brukar cystoskopi inte vara smärtsam, men den kan orsaka ett kortvarigt obehag när instrumentet förs in. Upplevelsen kan variera mellan olika personer, och den bedövande gelen används för att göra undersökningen mer behaglig.

Det är viktigt att patienten får möjlighet att beskriva eventuella besvär och ställa frågor innan undersökningen börjar. Genom att känna till vad som ska hända blir det lättare att förstå de olika momenten och varför de genomförs.

Efter att läkaren har undersökt urinvägarna tas cystoskopet försiktigt bort. Därefter kan läkaren gå igenom vad undersökningen har visat och diskutera om det finns behov av ytterligare utredning eller behandling.

Vad kan läkaren upptäcka vid en cystoskopi?

Cystoskopi används för att identifiera olika förändringar i urinröret och urinblåsan. Eftersom läkaren kan undersöka urinvägarnas insida ger metoden information som kan vara svår att få enbart genom patientens symtombeskrivning eller ett urinprov.

En förändring som kan upptäckas är inflammation i urinblåsan. Inflammatoriska förändringar kan förekomma vid olika typer av besvär från urinvägarna. Genom att undersöka slemhinnan kan läkaren få mer information om hur urinblåsan ser ut och om det finns synliga avvikelser.

Undersökningen kan också visa förträngningar i urinröret eller blåshalsen. Sådana förträngningar kan påverka hur urinen passerar och därmed bidra till svårigheter att kissa. Om läkaren identifierar en förträngning kan resultatet ligga till grund för en bedömning av vilka fortsatta åtgärder som kan vara aktuella.

En annan förändring som kan upptäckas är sten i urinblåsan. Blåssten kan orsaka olika typer av urinvägsbesvär och kan ibland vara en bakomliggande orsak till symtom som behöver utredas. Genom cystoskopi kan läkaren se om det finns stenar i urinblåsan.

Cystoskopi kan även användas för att upptäcka förändringar som väcker misstanke om urinblåsecancer. Detta är en av anledningarna till att blod i urinen ibland behöver utredas med en undersökning av urinblåsan. Att undersökningen görs innebär dock inte att patienten har cancer, utan att läkaren behöver kontrollera om det finns någon förändring som kräver vidare utredning.

I vissa situationer kan cystoskopi också användas för att ta vävnadsprover. Ett vävnadsprov kan vara aktuellt när läkaren behöver mer information om en förändring. Provet kan därefter undersökas för att bidra till en mer detaljerad bedömning.

Undersökningen kan dessutom användas i samband med vissa andra urologiska åtgärder. Ett exempel är när en kateter behöver placeras i urinledaren inför en röntgenundersökning av njurbäckenet och urinledaren.

Vilka fynd som görs varierar mellan patienterna. I vissa fall kan cystoskopin visa en tydlig förändring som förklarar besvären, medan undersökningen i andra fall inte visar någon sådan avvikelse. Resultatet behöver därför alltid bedömas tillsammans med patientens övriga symtom och eventuella undersökningsresultat.

Efter undersökningen och eventuell fortsatt behandling

Efter en cystoskopi kan patienten vanligtvis gå hem direkt. Eftersom undersökningen är kort och normalt genomförs med lokalbedövning behövs i regel ingen längre återhämtning på mottagningen. Det kan däremot förekomma vissa tillfälliga besvär efteråt.

Ett vanligt symtom är att det svider i urinröret när man kissar. Detta kan kännas under ungefär ett dygn efter undersökningen och beror på att urinröret har påverkats när instrumentet fördes in. Besvären brukar vara övergående.

Det kan också förekomma en mindre blödning från urinröret efter cystoskopin. En sådan blödning brukar enligt UroCare gå över snabbt. Om patienten däremot börjar blöda mycket eller inte kan kissa efter undersökningen ska vård sökas direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Efter undersökningen går läkaren igenom resultaten och bedömer om patienten behöver ytterligare utredning. Vilka åtgärder som kan vara aktuella beror på vilka fynd som har gjorts och vilka symtom patienten har.

UroCare arbetar med individualiserad utredning av urologiska besvär och erbjuder både undersökningar och behandlingar. Verksamheten finns i sjukhuslokaler i Tumba och har tillgång till operationsavdelning och möjlighet till övernattning. Det innebär att mottagningen kan erbjuda flera typer av urologiska ingrepp och i många fall hantera både utredning och behandling.

Om en cystoskopi exempelvis visar en förträngning eller någon annan förändring som behöver behandlas kan resultatet användas som underlag för att planera lämpliga åtgärder. I andra fall kan ytterligare undersökningar behövas innan orsaken till symtomen kan fastställas.

UroCare erbjuder även uroterapi och andra urologiska undersökningar. Uroterapi kan bland annat vara aktuellt vid olika former av vattenkastningsbesvär. Vilken behandling eller fortsatt utredning som passar bäst beror på patientens individuella situation.

För den som upplever blod i urinen, återkommande urinvägsinfektioner eller uttalade svårigheter att kissa kan en cystoskopi vara en viktig del av utredningen. Undersökningen ger läkaren möjlighet att undersöka urinröret och urinblåsan direkt och bedöma om det finns förändringar som behöver uppmärksammas.

Genom att känna till hur undersökningen genomförs och vad som kan förväntas efteråt blir det lättare att förbereda sig inför besöket. Cystoskopi är en relativt kort undersökning som kan ge värdefull information om urinvägarnas tillstånd och bidra till att rätt fortsatta åtgärder kan planeras utifrån patientens behov.

Det här inlägget postades i Hälsa, Tips. Bokmärk permalänken.